Om jag bara kände samma känsla längre än tjugofem minuter.
Om mina teorier inte var dagsländor.
Om jag kunde förstå vad jag ville. Utan att vilja något annat imorgon.
Då skulle jag kanske åter kunna använda den här bloggen åt att analysera något annat än mig själv.
- - -
För övrigt:
-Vintertidens extra timme känns som en väldigt lyxig gåva.
- Hela helgen ägnas åt spexet. Att sitta och sy är helt klart - något otippat - min grej.
- Jag ger gitarren en ny chans. Jag hoppas det är ömsesidigt.
1 kommentar:
Alltså det här med att leva och vara en tänkande varelse är verkligen inte lätt jämt! Och det är kanske inte meningen att vi ska kunna peka åt en riktning med hela armen varje dag och kunna säga "ditåt, vänner" ditåt vil jag". Det är OK att vara förvirrad också! (även om det är jobbigt för ens stackars hjärna). kram.
Skicka en kommentar