Den här mina föreläsningsanteckningar från eftermiddagens session med Java/objektorienterad programmering. Relationen bild/text säger en del om hur mycket jag hängde med, men framförallt om hur otroligt opedagogisk vår föreläsare är. Detta är tyvärr, ett antal mycket goda föreläsare till trots, mitt bestående intryck av universitetet: det kryllar av lärda doktorer och proffessorer, ambitiösa assistenter och doktorander, men de kan ju inte lära ut. Det spelar ingen roll hur kunniga de är i sitt ämne, när de inte kan förmedla sin kunskap. Inför pedagogisk utbildning till universitetslärare!
Idag har jag gått till skolan till klockan 19, en ovanlighet för oss icketeknologer och en utmaning för vem som helst. När jag kom hem med huvudvärk, nackverk, mensverk, ögonvärk var hela köket fullt av öldrickandes utbytesstudenter kopplade till Patrik, och Tobbe hade helt oförhappandes åkt till Norrköping. Det blev alltså inget av vår inplanerade kollektivfika. Nu luktar hela undervåningen [hg] och det hörs dundrande tyska skratt där nerifrån. Dags att bege sig till Ryd tror jag.
6 kommentarer:
Opedagogisk universitetspersonal är en styggelse, jag håller med, men jag tror att det skulle bli problematiskt att införa ett krav på pedagogisk utbildning hos personalen. Tyvärr.
Bland de professorer jag är någolunda beknt med tror jag att valet mellan att utbilda sig pedagogiskt och sluta undervisa skulle vara väldigt enkelt. Vilket i sin tur skulle medföra att personerna med störst kunskap skulle avstå att utbilda studenterna. Att ställa krav på dylik utbildning för att överhuvudtaget få en professor-/whatevertjänst känns också lite tokigt, då det inte är vad de huvudsakligen/endast är anställda för.
Visserligen krävs det vissa pedagogiska skills för att bli docent och som doktorand måste man läsa ett par poäng pedagogik (åtminstone på SU), men det räcker inte alltid till.
Nåväl. Jag ska sluta trampa vatten. Hur tänker du?
På Handels i Göteborg behöver vi inga poäng i pedagogik. Men jag är osäker på att en kurs i pedagogik skulle ge så mycket i vilket fall som helst.
Av de rapporter jag fått från kompisar så är många kurser i pedagogik jäkligt flummiga. Alltså, det en universitetslärare behöver är väl mer presentationsteknik och sånt? När ska man använda tavlan? Vilka färger på pennorna gäller? När är PowerPoint bra? Och hur ska det användas? Vilka examinationsmetoder ger effekt?
Sång grejer vore grymt bra och kunde förmedlas på ett par föreläsningar. En "vanlig" kurs i pedagogik på ett svenskt universitet säger väl inget om sånt? Vad läser man egentligen på en sån kurs?
Men vad vet jag...
niklas >> min erfarenhet av föreläsningar, i synnerhet i programmering, är inte alls presentationstekniken. De flesta som undervisar på universitetsnivå verkar tämligen vana vid att presentera materiel på konferencer osv. Men att lägga undervisningen på en nivå som är begriplig för studenterna verkar inte alltid vara det lättaste, detta gäller alltså framförallt undervisning i programmering. Jag har även stött på föreläsare som lägger ribban på tok för lågt, vilket också är mycket irriterande! Om na kommer åt problemet med utbildning eller dialog eller nåt annat vet jag dock inte..
att komma hem i ditt tillstånd är förståerligt illa, men jag kom hem till vårt kollektiv in the old days, full som en kastrull, in i en lägenhet som luktade patriks nykokade öl. (och tro mig, det är inte en lukt man mår bättre av på fyllan). Så packad var jag tvungen att försöka stänga ute den äckligt sötunkna lukten från mitt rum...Patrik och lukter alltså. hand i hand!
Okej okej, just en regelrätt kurs i pedagogik är nog inte vad jag egentligen efterlyser, men någon form av utbildning (den skulle ju inte behöva vara särskilt omfattande) i undervisningsteknik skulle vara på sin plats. Men framförallt är det ett bristande engagemang jag ser, och hur man åtgärdar det vet jag inte, jag är inte tillräckligt insatt i hur systemet med doktorander och proffessorer och föreläsare fungerar. Och lite presentationsteknik skulle inte skada - till och med VI får ju lära oss hur man gör en presentation intressant.
Kärnan är väl dock att ingen som inte verkligen VILL undervisa borde behöva/få göra det. Men jag antar att vi i så fall skulle ha alldeles för få personer som undervisade på universitetsnivå. Någon form av incitament för att vara en god föreläsare kanske?
Från Uppsalatiden minns jag förslag på att tvinga professorer att hålla föreläsningar på A-nivå, med motivationen att det gynnar nybörjarstudenterna att få kunskapen, och professorerna att 1) komma tillbaka till grunderna i området och 2) träna sig i undervisning på lagom låg nivå.
Mest undrar jag om de dåliga föreläsarna glömt bort allt de lärde sig på gymnasiet? Där fick man ju relativt bra koll på hur man presenterar...
Skicka en kommentar