Denna till och med för tidiga december ovanligt dystra helg, vädermässigt alltså, styrde jag kosan till huvudstaden där jag lät mig tas om hand av moster Y et al., vilket visade sig vara ett klokt beslut. Vi gick på bio, drack Cointreau, tog hem skamligt få poäng till nya På Spåret och träffade valda delar av Stockholmsklanen, det vill säga hade det på det hela taget mycket trevligt. Det var fint att få vara omgiven av blodsband (även om just den formuleringen inte föll så väl ut), det kändes länge sedan och som vanligt lapar jag i mig så mycket trygghet och ovillkorlighet jag kan få.
När jag kom hem till Linköping konfronterade jag påsen med kryddor och liknande jag tidigare tagit med från hemhemmet - som inte längre riktigt är ett hemhem - för att de inte skulle förfaras medan huset står tomt och råttorna dansar på borden. Dessa små påsar som min mor valt ut och tänkt kring, som var menade att användas till sådant mödrar typiskt gör men som nu står i en systemetpåse i mitt kollektiv. Nejlikorna stack jag i en apelsin och höjde därmed julstämningen i mitt rum med åtminstone 75%. Men vad ska jag ta mig till med kummin och cocktailbär, marmelad och syltade apelsinskal? Studenter brukar inte sådant, det gör mammor, i den mån de existerar.
4 kommentarer:
man gör en julkaka som min far alltid gör, och vore han en mor skulle han säkert göra den då med. iaf är det som en slags sockerkaka som är späckad med torkade frukter inkl apelsinskal och cocktailbär. passar fint på vinterutflykter (eller motsvarande!)
Självklart att Du hade det bra hos Y. Jag skall dit på torsdag och då är det Dry martini-time för oss tanter. Du har en given plats även hos mig - det vet Du. Ta nu del av hur jag tror att Eva tänkt; kummin till det goda matbrödet (som Du är sååå bra på att baka), bären som dekoration på mandel-eller nötkakorna och syltade apelsinskal i glasyren på ambrosiakakan (som passar bra i december och som kommer att uppskattas av vännerna). Men vad är det för marmelad? Måste ha närmare information. Kärlek från mig. Kram L.
Eller varför inte ta med grejerna över atlanten? Så bakar vi tillsammans så det står härliga till, med snön singlandes mot marken utanför fönstrena och resten av familjen puderpumpandes någonstans högt uppe på berget som tycks börja precis utanför vårt hus. Med tjocksockarna på vettu, och Herg på högsta volym. Något blodsband delar vi kanske inte, men oj vad mysigt vi ska ha! Skynde hit!
Sitter och återläser (finns det ordet) i väntan på nästa kund/patient.
Cocktailbär. Jag äter inte cocktailbär. Bara tanken på dem är en av få saker som kan få mig att må illa. Första och enda gången jag åt dem var som "topping" på chokladmousse serverad i köket i Mellerud. Väluppfostrad(?) som jag var åt jag upp det och mådde illa tills nästa morgon.
Enda dåliga minnet av det köket. Bara bra minnen annars.
Äter fortfarande chockladmousse.
Kusin M
Skicka en kommentar