måndag, maj 21, 2007

Där inga tåg eller rulltrappor hjälper till


Jag tycker om att dricka öl. Jag tycker om varmt, gult ljus och jag tycker om att lyssna på musik och köra bil på natten. Jag älskar min cykel och allt den tar mig till. Jag tycker om att klä ut/upp mig och jag tycker om den där stunden mellan dröm och vakenhet precis innan man somnar.

Men mest tycker jag nog om hur skogen luktar. De jobbiga insekterna som surrar kring hyggena en varm sommardag. Rivsår på benen och kippande vatten i skorna. Att ligga på rygg och se trädtopparna högt, högt ovanför. Öppen tallskog där man ser långt med grön, mjuk mossa överallt. Slemmiga svampar och regndroppar på ormbunkarna. Mjuka ljud och skarpa fågelskrik. Det gröna, gröna, gröna. Och lite brunt. Och orange. Och alla andra miljoner färger som inte låter sig fångas av några pixlar.

Jag tror världen skulle vara ett bättre ställe om folk umgicks mer med skogen.

6 kommentarer:

Ugga sa...

word!
Nu längtar jag hemhem bara för det! :(
Eller kanske inte hemhem, utan mera hemhemhem. Till skogen, till skärgården!

Sally sa...

skogen is the shit!

Anonym sa...

Ohh ja! Dom glada minnena hopar sig verkligen när man tänker på skogen =)

Tommy sa...

Gro. Det bästa av allt är lätt att du skriver "låter sig inte fångas". Vilken frihetskänsla som infinner sig. Man vill spränga alla maskiner och springa ut och bil ett med naturen. Jag älskar det.

Anonym sa...

Håller inte alls med. Asfalt, betong och tegelsten vill jag ha. Maskiner och manicker. Tänk vad skönt att slippa gå ut och jaga maten i skogen.

Mattias sa...

"...jag tycker om den där stunden mellan dröm och vakenhet precis innan man somnar."

Underbart! Har aldrig tänkt på att vända på tingelings ord...