Mina vänner, det går framåt!
Våren är, åtminstone tillfälligt, här och solen är för första gången på länge varm i ryggen. De smältande, grustäckta snöhögarna får representera vinterångesten som tynar och dör för varje dag vi kommer längre in i mars, och vårt insomnade hopp väcks till liv och tillåts sippra ut genom gliporna i de ytterplagg som slarvigt hängs över våra kroppar.
Åttonde mars kom och gick. För drygt åttio år sedan fick svenska kvinnor rösträtt, för fyrtiofem år sedan anslöt sig riksdagen till FN-konventionen om lika lön för lika arbete, för tjugofem år sedan fick svenska kvinnor äntligen ha alla yrken som män får ha, och för åtta år sedan blev det i Sverige kriminellt att köpa sex. Perfekt jämställdhet är långtifrån uppnådd. Könsroller, såväl manliga som kvinnliga, existerar i allra högsta grad och kan upplevas begränsande och orättvisa av bägge könen. Men vi ligger fan så mycket bättre till nu än för ett sekel sedan.
Homosexualitet blir allt mer accepterat, rasism motarbetas, allt fler ställen handikappanpassas, miljöförstöring och klimatkrisen uppmärksammas, forskningen går framåt, mediciner uppfinns, folk kämpar mot fattigdomen, hjälpinsatser utförs, fredsförhandlingar äger rum. Folk bryr sig. Man måste tro att mänskligheten gör framsteg. Att vi lär oss våra misstag, att vi tar med oss vårt bra baggage och dumpar det dåliga.
Detta är inte cynismens tid, detta är framtidstrons och hoppfullhetens. Om vi bara lyckas låta bli att förstöra den här planeten tror jag att vi är på väg mot något riktigt stort. Därför ger jag er nu, mina vackra och outforskade läsare, fem uppdrag att genomför de närmaste 14 dagarna:
1. Köp så närproducerade och miljövänliga varor som möjligt i mataffären. ANSTRÄNG dig!
2. Ha på dig ett klädesplagg/sminka dig på ett visst sätt/ha en viss frisyr som anses fult eller konstigt i din umgängeskrets. Och se lite lite lite hur det känns att inte passa in.
3. Ge minst hundra kronor till en hjälporganisation.
4. Skriv en insändare (eller svara på en) till en tidning om något du tycker är viktigt.
5. Krama någon, när den allra minst förtjänar - och förväntar sig - det.
Lycka till. Jag litar på er!
3 kommentarer:
Jämställdhet rockar - men jag kan inte låta bli att provocera lite:
Tidigare idag diskuterade jag och Martin ett universitetsprogram i musik som det berättades om på nyheterna och som bara var avsett för kvinnor. Kan man starta ett universitetsprogram för endast män utan att orsaka mediastorm?
Och så min vanliga käpphäst: Jämställdhet kan aldrig uppnås så länge tjejer utnyttjar sina kroppar för att låta sig bjudas på drinkar av slemmiga killar på Kanarieöarna.
Sådär, jag är nöjd...prella på polare!
Ärade Lambohovsvän,
1. Det är ju fruktansvärt ojämställt! Jag, som är för jämställdhet, hyser knappast någon annan åsikt.
2. I begynnelsen kuvades kvinnorna av männen, men i det samhälle vi NU lever i vilar orsaken till de kvarlevande orättvisorna lika på mäns och kvinnors axlar. Något annat har jag aldrig påstått. (Men ibland är det svårt att inte bete sig negativt kvinnligt, när det är detta beteende som möter uppskattning från en stor del av hanarna).
So long, sweet sucker!
Eyy G!
Nu har du kommit igång på riktigt med bloggandet. Många kloka ord och intressanta synpunkter i de två senaste! Jag håller med dig fullt ut i allt du säger i dom båda... Fantastiskt kul med uppdragen. Ska utföras.
=)
Skicka en kommentar