Människorna(?) på bilden har fett samband med texten.Ah, Ryd!
Denna Linköpingska stadsdel är legendarisk, och månget gyckel har skrivits om dess olika features: de illvilliga prepubertala Ryds-kidsen, studentpuben [hg], den förortscharmiga arkitekturen, korridorslivets alla sidor, byggnadernas och uppläggets förmåga att vilseleda den erfarnaste orienterare och mångkunnigheten hos Rydsmannen som äger affären med det koncisa namnet "Ryds sko- nyckel- cykelservice & tvättinrättning". Invånarnas relation till området kan väl närmast liknas vid en slags ömsesidig hatkärlek.
Koncentrationen av studenter får en del intressanta konsekvenser. En av dem är att det finns en hylla på Hemköp som bara består av snabbnudlar, bönor och tomatsås; en annan att vad som helst egentligen kan ske utan att någon höjer på ögonbrynen.
En rad taktfast och marcherande kockar med solglasögon och allvarlig uppsyn. Hatt- och reflexbeklädda människor som drar en kundvagn med mystiskt innehåll genom natten. Ett tiotal män i kvinnokläder. Tyska utbytesstudenter sjungandes folksånger i en trappuppgång vid fyratiden på morgonen. Ett till synes oändligt antal människor i skabbiga men icke desto mindre bjärt färgade arbetsoveraller en fredagsmorgon i mataffären. Ett fullt cykelställ där alla cyklar står upp- och ner.
Ibland blir man glad, ibland bara matt. Men en sak är säker: här kan man göra vad som helst, och klara sig undan med det.
Denna Linköpingska stadsdel är legendarisk, och månget gyckel har skrivits om dess olika features: de illvilliga prepubertala Ryds-kidsen, studentpuben [hg], den förortscharmiga arkitekturen, korridorslivets alla sidor, byggnadernas och uppläggets förmåga att vilseleda den erfarnaste orienterare och mångkunnigheten hos Rydsmannen som äger affären med det koncisa namnet "Ryds sko- nyckel- cykelservice & tvättinrättning". Invånarnas relation till området kan väl närmast liknas vid en slags ömsesidig hatkärlek.
Koncentrationen av studenter får en del intressanta konsekvenser. En av dem är att det finns en hylla på Hemköp som bara består av snabbnudlar, bönor och tomatsås; en annan att vad som helst egentligen kan ske utan att någon höjer på ögonbrynen.
En rad taktfast och marcherande kockar med solglasögon och allvarlig uppsyn. Hatt- och reflexbeklädda människor som drar en kundvagn med mystiskt innehåll genom natten. Ett tiotal män i kvinnokläder. Tyska utbytesstudenter sjungandes folksånger i en trappuppgång vid fyratiden på morgonen. Ett till synes oändligt antal människor i skabbiga men icke desto mindre bjärt färgade arbetsoveraller en fredagsmorgon i mataffären. Ett fullt cykelställ där alla cyklar står upp- och ner.
Ibland blir man glad, ibland bara matt. Men en sak är säker: här kan man göra vad som helst, och klara sig undan med det.
4 kommentarer:
intressant aspeket är kvinnorna som mitt i allt detta hämtar och lämnar sina barn på dagis, iklädda större eller mindre sjalar!
ryd <3
Yes Sally, äntligen en kommentar utanför den narcesistiska sfären! Har dessa kvinnor med sjalarna ett liv utanför dagislämning och hämtning? Bryr Ni Er eller? Och vad tror Ni emanciperade studenter hon tänker om Er? Nu börjar det bli spännande!
En annan Sally, som lovade att inte bry sig, men som inte orkade hålla sig när det började bli intressant.
Kvinnornas liv utanför eventuell dagislämning och -hämtning tror jag varierar lika mycket som färgen på deras sjalar, och därför tänker jag inte dra någon slutsats som skulle reducera samtligas liv till någon slags generell mellanösternkliché.
Vad de tänker om studenterna tror jag varierar det också, men ofta kan det nog ha en touch av det som de flesta ofta tänker lite trött i förbifarten om tydliga grupper som de själva inte tillhör: "jäkla studenter!" eller "jäkla pensionärer!" eller "jäkla turister!".
Skicka en kommentar