Glasögon - Diesel
Extern hårddisk - Western Digital
Armbandsur - Ur&Penn
Telefon - Sony Ericsson w890i
Hår - Brännpunkt
Extern hårddisk - Western Digital
Armbandsur - Ur&Penn
Telefon - Sony Ericsson w890i
Hår - Brännpunkt
Det är inte bara det att jag är fattig student och inte har så mycket medel att röra mig med. Faktum är att jag det erkänt spartanska studiemedlet till trots lägger undan pengar varje månad. Jag tycker helt enkelt inte om att köpa saker - det ger mig dåligt världssamvete, lämnar en obehaglig eftersmak i kroppen och smärtar min lutherska själ. Min pappa är tvärtom. När vi går och handlar ihop leder det alltid till debatt, och han plockar ivrigt saker i shoppingvagnen i ungefär samma takt som jag med rynkade ögonbryn plockar ur dem. Onödiga prylar sänder kalla kårar längs min ryggrad. Överflöd gör ont i magen.
När jag väl anser ett köp vara rättfärdigat skänker det mig dock absolut glädje, men det är en lång process från tanke till handling. Ska jag köpa ett par skor måste jag pröva stans alla par, vill jag inhandla en ny kalender tittar jag först igenom varje butik minst en gång. Först därefter kan ett beslut förhoppningsvis tas. Så ni förstår vidden av den sökprocess som sattes igång när jag plötsligen insåg att jag var tvungen att förnya halva min prylpark. Jag testade hela min bekantskapskrets mobiltelefoner. Jag provade igenom Synsams utbud tre gånger. Jag googlade klockor och frisyrer och frågade min mer tekniskt intresserade kompisar om allt de visste om hårddiskar och batteritider. Men nu är jag klar!
6 kommentarer:
Vi får väl bilda anti-konsumism-klubb :) Det nya är dock att vara "prosument" har jag hört - att både producera och konsumera. Det är den nya världsmedborgarens roll i ett digitalt samhälle, alla får vara med!
P.S. Häromdagen slog det mig förresten att alla de frågor man jobbar med som systemutvecklare är uteslutande ilandsproblem. Om man har svårt att få mat för dagen är man nog inte lika intresserad av intuitiva länknamn på websidor...
Tänk om du istället kunde använda all din söktid till att tjäna pengar. För dessa pengar kunde du istället köpa mer av allt och därmed göra barnarbetarna i Kina lyckliga. Bra va:-D
Hur lyckliga blir barnarbetarna i Kina när effekter av global uppvärmning drabbar dom, hårdare än vad de drabbar oss i den rika världen som följd av ökande konsumtion? Tänk om söktiden kunde användas åt arbete i organisationer som kräver fackliga rättigheter som motsvarar mänskliga rättigheter, samma miljökrav i Kina som i Europa m.m.?
Men jag missunnar dig inte dina prylar grosan. Vi är bara mänskliga, och tur är väl det.
Om de inte har dött före det då...
Tänk dig då hur det skulle vara att bo med en person som VÄGRAR källsorterar, som slänger till och med batterier, glödlampor och konservburkar i soporna. En människa som varje vecka går till Gina Tricot för att köpa nya kläder som hon bara kommer att använda en gång. Jag tagit på mig turerna till återvinningen, det enda jag kräver är att hon lägger atåtervinningsbart i ett kärl intill soppåsen. Trots det slänger hon mycket i soporna så att jag i efterhand går och rotar upp det återvinningsbara i soppåsen. En individ vars religion heter konsumtion, och som är STOLT över sitt omiljövänliga leverne. Det hon vägrar förstå är att varje gång jag ser allt detta hända, får jag sådan ångest att det gör ont i hela mig. Hur det påverkar de fattiga på andra sidan jorden är för henne likgiltigt. Det som detta har fått mig att inse, är att jag tycker att miljömedvetenhet är så viktigt att jag är villig att välja bort vänner som vägrar värna om vår värld. Dramatiskt? Ja, men ack så sant.
Jag är också en student med begränsad ekonomi. Tack vare det så blir man expert på att använda olika söktjänster så som pricerunner och prisjakt. Jag är också helt nitiskt i att läsa på om alla produkter man köper så man får det bästa möjliga.. :P Men sen går man ut på en nattklubb och spenderar lika mycket som vad ens digitalkamera kostade ..:S
Skicka en kommentar