Alla som haft förmånanen att träda inför Gärningsmannens presentpapperinneslutna dörr vet att där väntar en vild värld. Växterna har tagit över ruinen. De gror ur urgröpta mobiltelefoner, glasburkar och gamla skrivare. Slingrar hungrigt från taket, mot solen, grönskar sitt fängelse, önskar sig oändliga. Ibland kan man få gå på jakt efter svärmorstungans högljutt doftande blommor. Ibland blir man förmanad att ta det varligt med späda blad i ett vattenglas.
Jag fick ett skott taget från den lystna moderplantan i vårvintras. Jag tog med det till jobbet.
Sedan dess har det funnits dagar. Dagar då det varit som en svart vägg utanför fönstret. Dagar som själen velat separera från kroppen. Och dagar fulla av solljus, entusiasm och telefonsamtal från receptionen om mystiska blomsterbud. Men varje dag har jag tittat på skottet och känt att framtiden - trots allt - är ljus.
4 kommentarer:
Hen satte ett skott i en kruka
Där trivdes det bättre än det bruka
Det sin matmors rymningsvilja delade
när det slingrade runt väggar och pelare
och snart hela stadsdelen sluka
GILLA
Vad är de där pappren som ligger orörda invid krukan på alla bilder? ingenting viktigt, troligen.....
P.
Haha, jag vet! Jag fick lite dåligt samvete när jag såg det. Trösten är att det finns en hög med mycker mer mobila och varierande papper till vänster på skrivboprdet som inte syns i bild.
Skicka en kommentar