...och sen kom snön och lade sig som en saga över staden. Efter träningen var det så tungt att cykla uppför den osaltade Vallabacken att jag inte slutade darra på säkert en halvtimma.
Det tog en hel fredagskväll att baka en paj och det snöade hela tiden, det var nästan lika bra som stormen som jag väntat så länge på. På natten var magen full av ord som är för stora för att kunna sägas än. Nästa morgon kändes det som jullov, kölden hade kommit och det var vitt på alla grenar. Vi åt frukost i fönstret på Barista och tittade på folk, det var de godaste mackorna jag ätit nästan och det var det bästa sällskapet. Jag gick hem för att läsa och han köpte choklad åt mig.
Efter bullkalas i Ryd byggde jag två snölyktor (men den ena slocknade) och sedan kom mina vänner och vi hade snöbollskrig. Vi spelade spel, vi drack vin och jag bakade jättekladdig kladdkaka, sen var det mitt i natten.
På söndagen blev jag hämtad mitt i en handling på Hemköp Ryd och nerdragen i [hg]:s mörka källare där städölen från fattömningen fortfarande pågick fast det var lunchtid. Jag var helt enkelt tvungen att skjuta på matlagarplaner någon halvtimma för att dela en weissbier med de uthålliga och sedan sprang jag ut ur galenskapen in i Joejo:s lägenhet för fruktsallad och risotto och covers på gitarr. Ett par timmar senare satt jag i mörkret med värmeljusen i Machmots rum och pratade väsentligheter och dagarnas surrealism. Vi var bjudna på nostalgisk korridorsfika och tysk julbingo men avstod.
Efter kvällens julbord var jag emellertid onekligen tvungen att bekanta mig med verkligheten igen och cyklade hem genom snö som blivit mörk och moddig. Nu återvänder jag till mina böcker och min musik, vi ses på andra sidan.
1 kommentar:
skriv meeeeer....
Skicka en kommentar