när vägen inte är mödan värd

Sverige!

Detta ar ett upprop, ett klargorande, ett ogonoppnande som riktar sig mot en enda sak: ert eviga klagande pa SJ, fore detta Statens Jarnvagar, nu endast en forkortning. Ja, jag tanker forsvara detsamma bolag som var forsenat med flera minuter nastan varje gang du skulle pendla till jobbet i vintras, samma skrot och korn som i ondskefull(?) sammansvarjning med det kanske annu mer forhatliga Banverket en gang lat dig sitta fast flera timmar utanfor Stockholm, samma korrumperade foretag som tvingar dig att visa legitimation pa taget och driver dig till vansinne med sin teletjansts veritabla djungel av tonval och forinspelade roster.

Jag vill pasta att trots dessa uppenbara felsteg, ar det hat som du pa kafferasten och kvallstidningarnas insandarsidor utgjuter over SJ inte helt befogat. Du ar namligen...bortskamd.

Pa din forra resa genom Sverige, upplevde du nagot av foljande?
- vagen var sa ojamn sa att du under hela den natt som resan varade liksom skumpande ut ur satet och nastfoljande dag var sa morbultad att du knappt kunde sitta ner
- under samma natt ramlade det pa grund av sagda turbulens hela tiden ner vattenflaskor och andra harda saker pa dig fran hyllorna ovanfor ditt huvud
- nar du skulle kliva pa fordonet var du tvungen att betala en "terminalsavgift" och den som skulle ta emot pengarna hade ingen vaxel, sa det fick du springa runt i morkret och tigga till dig sjalv, annars fick du inte aka med
- alla bolivias haxor verkade ha konferens i satena bakom dig och tavlade i att dra skamt och skratta haxlikt klockan halv sex pa morgonen
- resan tog 38 timmar
- det fanns ingen toalett pa fordonet. Du satt darfor hela resan och var bade kissnodig och torstig (du vagade inte dricka vatten for da skulle du ju bara bli mer kissnodig). Ibland, vid arbitrart vald tidpunkt, stannade bussen. Du hade da valet att rusa ut och hitta en buske eller ett skjul, men da kunde det handa att fordonet korde ivag utan dig
- den utlovade frukosten, som du betalt for, bestod av en syntetisk kaka
- satena pa nattfordonet som ska ga att falla tillbaka, nagot du ocksa betalt for, gick inte att vinkla en millimeter
- fordonet gjorde inte ens ett forsok att avga i tid. Manniskor droppade in upp till 45 minuter efter avgangstid
- fordonet var en minibuss, lastad till brisningsgransen med typ potatis och locals som vagrade oppna fonstren fast det var 35 grader darinne
- du ororade dig for att din packning ska bli blot. Den lag ju pa taket
- kring midnatt visade busschaufforen en spanskdubbad parodi pa 90-talets alla B-filmer
- under resten av resan spelades lokal hjarta- och smartamusik med panflojtstema sa hogt att det sprakade i hogtalarna
- du vaknade av att chaufforen tvarbromsar vid ett stup
- nar fordonet halv sex pa morgonen anlande till din destination, gick chaufforen bara ivag och lamnade de sovande passagerarna utan nagon som helst indikation pa att ni var framme

Inte? Na men da sa. Tank pa Sydamerikas alla bussresenarer nasta gang det blir sparfel och SJ fixar en taxi at dig sa att du ska hinna med din anslutning.