När jag var yngre och min pappa kom hem från USA om somrarna var det första han gjorde att dra på sig blåstället och börja fixa taket/elen/fönstren/fasaden/brunnen. Sedan for han i samma klädsel in till köpingen med bilen och köpte frallor, hämtade paket på posten, hämtade mig någonstans eller annat som man kan ägna sig åt i civilisationen. Och jag skämdes så jag kunde dö. Arbetsoverall! Träskor! I stan!
Snickarbyxor - Carhartt
Träskor - vetefan
Bil - hyrd
Igår kväll var jag tvungen att åka in en sväng och köpa grädde till födelsedagstårtan. Och när jag skulle kliva ur förarsätet såg jag, till min förvåning, vad bilden ovan illustrerar. Inga konstigheter.
3 kommentarer:
Underbart! För en som gått klädd i jackor och byxor till hälften täckta av fårskit hela uppväxten är det uppfriskande att fler har anammat en klädstil som bejaktar bekvämlighet snarare än modeslaveri.
Du har ju inte ens Converse!!!
Moster Y
Hahaha! Du skulle kunna renodla Under Solen till en modeblogg och/eller psykoanalytisk blogg.
Skicka en kommentar