Ni vet när man är med om något jävligt, och man någonstans i sin förtvivlan tappert tänker att någon gång i en avlägsen framtid kommer man att kunna skratta åt händelsen ifråga? Jag tänker inte vänta med att göra det här till en bra historia.
För en timme sedan var jag på väg till San Francisco. Nu är jag på väg till Linköping.
Igår kväll, när vi hade några timmar på oss att packa om för att fara över Atlanten, efter norrlandssemester respektive skrivarkurs, nojade Vargen över känslan att Ha Glömt Något. "Lägg av", sa jag. "Det enda du verkligen vill behöver ha med dig, men som du inte kan köpa på plats, är kontaktlinser, pengar och passet".
Visa ord! Desto märkligare då att jag på tåget mellan Stockholm och Arlanda utbrast "men jag tog ju aldrig med mig något pass!" Nej, det gick inte att boka om biljetten. Nej, jag kunde inte ens behålla den i ena riktningen. Köpa nytt? Okejrå.
Somliga misstag kostar en livet. Andra kostar 13000:- och en extratur till Linkeboda. Håll tummarna för att jag är i landet i väst nästa gång vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar