vi älskar americana!

Idag var den bästa dagen! Vi hånskrattade alla stackars jobbare i fejjan och firade måndag med att åka ut till Coney Island, en halvö i södra Brooklyn som närmast kan liknas vid ett gigantiskt manifest för amerikansk kitsch - en lätt bedagad boardwalk längs Atlantkusten med små shacks krängandes enorma mängder skräpmat, en parasollfylld strand, ett stort nöjesfält och en småsolking historia av gambling och freakshows. Hela dagen vandrade vi runt i en sentimental drömvärld och trivdes till hundra maräng.

Från piren.

Vi började med "The Cyclone", en uråldrig berg- och dalbana i trä som både såg ut och lät tämligen hemsnickrad. Helena och Jonatan som satt längst bak blev blåslagna, vi andra tyckte den var alla tiders. Nöjesfältet hade också en "Scream Zone" som vi ivrigt frekventerade. Bland annat fanns där en rollercoaster som man låg på magen i och som jag på allvar trodde att jag skulle ramla ur när den loopade. Notera hur skräcken fullkomligt lyser ur mina ögon.

Sen åkte Erik och Helena någon märklig bergbana som man satt på hästar i. Zooma gärna in på Helenas ansiktsuttryck här...

Alltså maten. De anordar världsmästerskapet i hot dog-eating här varje år. Nuvarande rekordet ligger på 68 korvar på en minut. David och Erik köpte en hiskelig pommes-frites-med-smält cheddar-"ost"-och-baconströssel-historia. I min hand syns en friterad Oreo. Ni läste rätt. En friterad. Oreo.

Den vansinnigaste attraktionen av dem alla var Slingshoten, typ som en gigantisk slangbella eller ett omvänt bungyjump. I en liten boll blev man uppskjuten två och två till en höjd där man i princip kunde se mexikanska golfen. Helena, Jonatan och David vågade!

De finaste etiketterna på ölen någonsin! Och gott innehåll faktiskt, från Schmaltz Brewing Co i San Francisco. På bilden syns IPA:n.

Det var en fin dag. Att man kan ta sub:en till havet, bara en sån sak. När vi med lätta steg vandrade hem genom SoBro stirrade en 12-årig svart tjej på oss och kommenterade lakoniskt you guys look like you got a tan today. Jag förstår inte varför?? Men vi var glada över vår första kontakt med/diss av locals. Vi ser det som att vi börjar bli integrerade i hoodet.