flockdjur

Jag lärde känna Harry för att vi båda jobbade i puben på [hg] och precis som med så många andra som jag numera tycker väldigt mycket om gillade jag honom inte särskilt mycket alldeles i början. När jag kommit ur den första förvillelsen fortsatte dock mitt standardskämt vara att han och de andra i samma gäng inte var mina "riktiga vänner", till skillnad från framförallt min kogvetbaserade familj och andra existenser som funnits med ännu mycket längre än så.

Nu bor jag och Harry ihop och jag spenderar nästan all min vakna tid med honom eller någon av de andra i Vargflocken. Familjen är uppväxt och bleknad, utströdd över landet. Allt fler av dem jag verkligen, verkligen tycker om är inte längre vardag, de är fikor och luncher och passapåtillfällen och tågresor bort. Vem är nu vem?

Att prata om riktighet är inte intressant. Men det är ett faktum att allt jag vill är att vara familj, allt jag vill ha är gemenskap och lätthet, automatik och självklarhet. Flygplan och fiberoptik och ett magiskt nätverk som knyter ihop oss alla var vi än bor i all ära. Evolutionen hänger inte med tekniken. Vi är inte gjorda för en global värld. Jag önskar att ni vore här i mitt riktiga, vardagliga liv.